Borlängeborna vill ge utrymme till annat än bilar i centrum

Genom att sprida målbilden för hållbart resande ska vi driva engagemang för omställningen och bidra till att fler aktivt vill vara med och bidra.

– Anna Tunmarker, projektledare

Transporter står för en tredjedel av utsläppen, i Borlänge liksom i resten av Sverige, och personbilar ger upphov till den största andelen. Vi har ett starkt bilberoende i landet som varierar beroende på var man bor och vilken kollektivtrafik man har tillgång till, men oavsett så är beroendet cementerat och legitimerat av vanor och starka normer.

I Borlänge finns en stor potential i att fler väljer att lämna bilen då och då till förmån för exempelvis cykeln, då många resor är under 5 kilometer.

Borlänge kommun har tagit fram en modell för hur en stad som Borlänge kan ställa om till klimatneutralt resande, i en socialt hållbar stad. Modellen har tagits fram i ett projekt där ambitionen har varit att öka kunskapen inom kommun och kommunkoncern om vad som behöver göras för att de politiskt beslutade hållbarhetsmålen ska kunna nås. Framtagen modell visar vilka förutsättningar som behöver finnas på plats för att målen kring hållbart resande ska nås och synliggöra och skapa förståelse för synergieffekter. Insikter från projektet ska bidra till att resurser säkerställs för satsningar på hållbart resande.

Inom projektet har en film tagits fram som synliggör och skapar förståelse för hållbart resande och dess mervärden. Filmen ska användas som ett verktyg i det fortsatta arbetet för att skapa bred involvering och möjliggöra investeringar och satsningar som främjar hållbart resande.

Tre vinster med insatsen

Framtagen modell vägleder oss i det fortsatta arbetet

Vi har fått kännedom om invånarnas positiva inställning till insatser som främjar hållbart resande

Vår film om hållbart resande är ett viktigt verktyg för att involvera fler

Korta resor i Borlänge som passar för cykling:

  1. De vanligaste reserelationerna. De 250 vanligaste reserelationerna (förbindelser mellan två specifika platser) i Borlänge står för cirka 20 procent av alla resor som görs och medelreslängden för dessa resor är 2,6 kilometer. 55 procent av dessa resor uppskattas gå lika snabbt eller snabbare med cykel än med bil.
  2. Resorna under 5 km. 50 procent av alla resor som görs i Borlänge är 5 km och kortare, trots det sker endast 14 procent av resorna med cykel.
  3. Resorna till arbetet. 57 procent av de som bor och arbetar i Borlänge har kortare än 5 km till jobbet.
  4. Resorna till skolan. 85 procent av Borlänges skolelever i årskurs F-9 har kortare än 5 km till skolan.

Anna Tunmarker berättar om bakgrunden till projektet och vad resultatet ska bidra till.

– Just transporter är ett prioriterat område att arbeta med för att få ner utsläppen och hålla oss inom vår koldioxidbudget. Borlänge är en stad med korta avstånd och som i stor utsträckning är utformad med bilen som utgångspunkt. I framtida utformning av staden är det viktigt att i ökad utsträckning planera med människan som utgångspunkt för att bidra till omställning till en socialt hållbar stad. I projektet Modell för klimatneutralt resande har en modell tagits fram som ska bidra med förståelse för vilka förutsättningar som behöver finnas på plats för att möjliggöra omställningen.

Vad har gjorts i projektet?

– Ett exempel är att vi genomfört en cykelpotentialstudie och analyserat mobildata för att få fördjupad förståelse för resandet i Borlänge. Resultaten visar på stor potential för minskade utsläpp om den stora gruppen som frekvent kör bil korta sträckor då och då ersätter bilen med exempelvis cykel. Att få fler att till exempel välja bort bilen 1 av 6 resor är en beteendeförändring som för många kan kännas genomförbar.

– Det har visat sig att det i många städer finns en tyst majoritet som är för insatser som bidrar till en mer hållbar stad, men att den opponerande minoriteten tenderar att höras mest. För att få en bild av läget i Borlänge har en enkät genomförts där svaren från 940 personer indikerar att en sådan tyst majoritet finns. Svaren visar tex att:

  • närmare 9 av 10 vill att Stationsgatan (där bussarna idag går rätt igenom centrumkärnan) i framtiden görs om till gångfartsgata eller gågata
  • 9 av 10 vill ge mer utrymme för annat än bilar i Borlänge centrum
  • 8 av 10 kan tänka sig att välja bort bilen vissa resor och istället gå, cykla eller åka kollektivt.

– Vi frågade även varför man inte cyklar i större utsträckning. Svaren visar att kommunen har stor rådighet över några av de vanligaste anledningarna; såsom rädsla för att få cykeln stulen och brist på cykelparkeringar där man kan låsa fast cykeln säkert. Svaren skickar även en tydlig signal om att det finns en stor vilja bland Borlängeborna att göra förflyttningar mot mer hållbart resande. Närmare 8 av 10 kan tänka sig att välja bort bilen vissa resor och istället gå, cykla eller åka kollektivt. Att det är bra för hälsan är den allra viktigaste motivatorn.

Vad säger modellen som tagits fram?

– Modellen utgår från beteendeförändringarna vi vill uppnå – ökat aktivt resande (gång och cykel) och ökat kollektivt resande. Kollektivt resande innefattar förutom kollektivtrafiken även en ökad grad av samåkning. Att bilarna som rullar fylls upp mer. Modellen består av de två faserna skapa förutsättningar och genomföra/utvärdera insatser som man behöver ta sig igenom för att kunna nå de långsiktiga målen. Klimatneutralitet till 2030 är ett av målen, men det handlar inte bara om att få ner utsläppen. Bland målen finns också förbättrad folkhälsa, en mer tilltalande stadsmiljö där gång och cykel har en central plats, en mer jämlik och socialt hållbar stad och en omfördelning av stadens ytor till förmån för hållbart resande.

– Tyngdpunkten i modellen ligger i fasen skapa förutsättningar, det första steget där handlar om att ta fram nulägesbild – att få koll på hur det ser ut i staden idag inom områden som är relevanta för hållbart resande. Genom att ta fram nulägesbild kartläggs vilket stöd som finns i styrande dokument, hur det ser ut i staden idag, exempelvis hur man reser, vilken cykelpotential som finns och medborgarnas inställning till hållbart resande.

– Nulägesbilden utgör utgångspunkt för att ta fram en målbild som ska visa hur utvecklingen från nuläge till målbild för hållbart resande i staden ser ut. Målbilden ska synliggöra synergieffekter av ökat hållbart resande, visualisera hur staden ser ut efter önskad omställning och fokusera på det man vill ha mer av. Borlänges målbild för hållbart resande har tagits fram som en animerad film för att visa hur steget kan tillämpas. Genom att sprida målbilden ökar kunskap och acceptans för utvecklingen av staden vi vill uppnå. Förankring och engagemang behövs i första hand inom kommunkoncernen, och därefter inom näringsliv/civilsamhälle och bland medborgare. Målbilden ska visa vägen framåt, skapa gehör för behovet av insatser och ge mod att agera och att fatta modiga politiska beslut.

– När det finns brett gehör för målbilden kan man komma vidare till nästa fas i modellen: att faktiskt göra och utvärdera insatser. Här trycker modellen på att komma igång och börja göra och ha mod att testa sig fram på olika sätt, och utvärdera vad som funkar. Det är också viktigt att kombinera olika typer av insatser, såsom utformning och beteendepåverkan samt att involvera fler i arbetet. Att synliggöra det som redan görs och att säkerställa att kontinuitet skapas är också viktiga delar.

Finns det andra vinster med insatsen som inte kopplar till klimat?

– Framtagen modell visar på vikten av att ta fram en målbild som visar utvecklingen från nuläge till önskat läge, visualiserar hur staden ser ut efter önskad omställning och synliggör synergieffekterna av hållbart resande. Omställning till ökat hållbart resande bidrar förutom till minskade CO2-utsläpp till en rad synergieffekter som bidrar till en attraktiv och socialt inkluderande stad, så som;

  • förbättrad folkhälsa
  • att utrymme kan frigöras för mänskliga värden exempelvis attraktiv stadsmiljö, sittplatser, grönska och lek
  • förbättrad tillgänglighet för alla, inte bara de som har tillgång till bil
  • bättre förutsättningar för medborgare att leva och agera hållbart och därigenom minska sin klimatpåverkan.

– Genom att lyfta fram synergieffekter och att sätta hållbart resande i ett bredare perspektiv möjliggörs ett bredare engagemang för frågorna. Detta skapar förutsättningar för att modiga politiska beslut ska fattas. Och att vi därigenom kan visa vägen och göra det lätt att göra rätt. Ett ökat engagemang bland invånare och aktörer att delta i omställningen till en socialt hållbar och attraktiv stad kan föra oss mot en eftersträvansvärd social ”tipping point” (brytpunkt) där normen är att engagera sig och bidra.

– Att strategiskt arbeta enligt modellen innebär främjandet av en helhetssyn på hållbarhetsarbetet och möjliggörandet av stärkt engagemang för omställningen som sträcker sig utanför kommunkoncernen till näringslivet och enskilda medborgare. Arbetssättet bidrar till förståelse för hur olika områden hänger ihop och för hur olika aktörer kan vara med och bidra mot ett gemensamt mål. För individer handlar det om beteendeförändringar som underlättas av att till exempel kommun och näringsliv visar att man går före och underlättar de hållbara valen, det vill säga gör det lättare att göra rätt.