Fredrik Gedin på Tunabyggen delar med sig av vad som gjorts i satsningen och vad som är viktigt att tänka på för andra som vill dra igång något liknande för att öka återbruk.
Hur gick ni från idé till verklighet?
– När vi fått idén om återbruk kontaktade vi företag för att hitta digitala lösningar och började leta lagerlokaler. Vi besökte också andra bolag som redan kommit igång med återbruk, vilket gav oss ovärderlig inspiration. I början av 2024 föll alla bitar på plats när vi hittade appen Palats, en digital plattform för lagerhantering och samtidigt säkrade en perfekt lagerlokal som vi nu kallar Återbruket.
– Vårt arbete med återbruk tog fart på allvar när vi blev inbjudna att delta i ett forskningsprojekt tillsammans med Tyréns och RISE. Syftet var att utforska hur återbruk kan användas i projekt och att testa en app för att underlätta processen. Projektet tillsammans med inspiration från andra som redan kommit igång med återbruk, gav oss den drivkraft vi behövde för att börja arbeta på riktigt. Vi fann en passande lokal som blev vårt återbrukslager, och appen vi testade under projektet har vi nu fortsatt att använda i hela kommunkoncernen.
– Därefter har vi steg för steg expanderat och förankrat arbetet med Återbruket och appen Palats i vår verksamhet. I takt med att information om satsningen på återbruk sprids går allt fler produkter genom Palats och Återbruket.
Hur har det gått?
– Satsningen på återbruk har mottagits med stor entusiasm av våra medarbetare. Många har sedan länge försökt återbruka material som varit ”bra att ha”, men utan ett digitalt system har det varit svårt att hålla koll på vad som funnits och var det varit lagrat.
– Trots att Återbruket bara varit igång sedan februari/mars 2024 har det på ett halvår resulterat i ett lagervärde på 4 770 000 kronor som motsvarar utsläpp på 53 900 kg/CO2e. Sedan mars har material återanvänts till ett värde av 1 077 000 kronor, vilket motsvarar en minskning av utsläppen med 11 300 kg/CO2e.
Hur går det till rent praktiskt?
– Återbrukbara produkter uppstår bland annat inom ROT-projekt, förvaltning eller från förråd där produkter inte längre behövs. Produkterna inventeras på plats antingen i ROT-projekt, i förråd eller på den adress där vi genomför underhåll. Efter inventering transporteras produkterna antingen till vårt återbrukslager eller direkt till en annan plats där de kan återanvändas.
– När produkterna finns på vårt lager kan våra medarbetare se tillgängliga varor via återbruksappen – en digital plattform som fungerar som en webbshop. I appen kan man enkelt söka efter och reservera produkter som behövs, och därefter kan produkterna hämtas.
Vilka är framgångsfaktorerna?
– Sedan vi på Tunabyggen startade vårt återbruksarbete har många engagerat sig i processen. Det stora engagemanget, tillsammans med tydlig information och en öppen dialog, har varit avgörande för att göra återbruket så framgångsrikt. Genom samarbete och kommunikation har vi skapat en plattform där alla kan bidra till ett mer hållbart och resurssmart arbetssätt.
– Återbruk har nu en central plats i vår inköpsrutin, som syftar till att öka egen arbetsinsats och användning av återbrukat material för att minska kostnader och miljöpåverkan. Vår inköpsrutin uppmanar till att i första hand prioritera återbruk framför nyinköp.
Kan du ge några exempel på vad som återbrukats?
– Vi återanvänder lertegel till renovering av fem tak i Hushagen som är ett område med kulturhistorisk bebyggelse. Varje tak ger en ekonomisk besparing på 14 000 kronor trots de omkostnader återbruk genererat, som till exempel demontering, mellanlagring och övriga kostnader som inte hade uppstått vid inköp av nya takpannor. Det kommer också resultera i CO2-besparingar på 9 000 kg/CO2e när projektet är klart.
– Tunabyggen förvaltar Borlänge kommuns lekplatser. Tack vare Återbruket har inga nya lekplatser köpts in under 2024, istället har återbrukade lekplatser använts. Tyvärr saknas data på hur stora CO2e besparingar som görs när lekplatser återbrukas.
– Genom HBVs miljöspendanalys (allmännyttans inköpsfunktion) har vi identifierat att vitvaror orsakar stora kostnader och utsläpp, vilket gjort det till vårt fokusområde. Vitvaror står för över hälften av våra utsläpp från inköp via HBVs avtal. Lagret av kylar/frysar är redan värt 250 000 kronor och motsvarar 10 500 kg/CO2e. Tunabyggen har också återbrukat kylar/frysar till ett värde av 121 000 kronor, vilket motsvarar 5 000 kg/CO2e. Denna beräkning inkluderar inte besparingar från avfallskostnader för vitvaror.
Hur bidrar satsningen till omställningsresan i kommunkoncernen?
– Återbruksprojektet har inte bara stannat inom Tunabyggen utan har, tack vare goda relationer och öppenhet, spridits till hela kommunkoncernen. Kostnaden för appen Palats delas mellan kommunen och bolagen, vilket är viktigt för att i framtiden kunna expandera Återbruket och stärka samverkan mellan kommunens olika sektorer och koncernbolagen. Hela koncernen samlas nu i Palats, där material kan delas mellan verksamheterna. Eftersom Tunabyggen förvaltar många av kommunens fastigheter, blir det smidigt för både förvaltare och fastighetstekniker att använda material från hela koncernen och tvärtom.
– Vi har även samarbete med Ta till vara (heminredning), Fritidsbanken (sportartiklar) och Dala Återbyggdepå som är ett samarbete mellan Borlänge Energi, Borlänge kommun och Tunabyggen, där byggmaterial säljs via en secondhandbutik till allmänheten. Dit skickas material som vi inte har användning för inom kommunkoncernen. På Dala Återbyggdepå arbetstränar personer från kommunens Arbetsmarknadsenhet, som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Hur naturligt är återbruk i er vardag idag?
– Fokuset på återbruk har lett till en riktlinje i kommunkoncernen om att ställa krav på återbruk i alla byggrelaterade upphandlingar, oavsett om det gäller stora renoveringar, nybyggnationer eller mindre ombyggnationer. Först ut att testa detta är kommunfastigheter på Borlänge kommun. Återbruk är helt klart en naturlig del i vår vardag nu.