Högskolan Dalarna stärker klimatarbetet – i forskning och på campus

Tre vinster med insatsen

Forskning vid Högskolan Dalarna genererar ny kunskap som stärker utbildningar, som främjar kunskapsutvecklingen i samhället och som i många fall kan nyttiggöras.

Studenter får kunskaper som behövs i framtida yrkesroller för att utveckla ett hållbart samhälle.

Energibesparingar.

Högskolan Dalarna arbetar aktivt för att minska sin klimatpåverkan – både genom forskning som bidrar till samhällsomställningen och genom konkreta åtgärder i den egna verksamheten.

I flera forskningsprojekt med hållbarhetsfokus används delar av Borlänge som fallstudie. Det gäller bland annat:

  • Medborgarengagemang i utvecklingen av energipositiva stadsdelar (Positive Energy Districts)
  • Metodutveckling för analys och jämförelse av energipositiva stadsdelar
  • Hållbar renovering av flerbostadshus inom miljonprogrammet
  • Smart laddning och vehicle-to-grid vid ökad elbilsanvändning
  • Integrering av groplager i Borlänges fjärrvärmenät

Du hittar sammanfattningar och länkar till de vetenskapliga artiklarna på den här sidan.

Vill stärka den praktiska nyttan

En viktig lärdom är att tekniska lösningar behöver kombineras med sociala och ekonomiska perspektiv för att bli långsiktigt hållbara. Resultaten kommuniceras genom vetenskapliga publikationer, samverkan med kommuner och energibolag samt dialog med andra samhällsaktörer för att stärka den praktiska nyttan.

Minskad klimatpåverkan i den egna verksamheten

Parallellt med forskningen arbetar högskolan systematiskt med att minska klimatpåverkan från den egna verksamheten. På det nya campusområdet i Borlänge har en solvärmeanläggning installerats som bidrar till byggnadens varmvattenförsörjning och samtidigt fungerar som en pedagogisk resurs för studenter. Genom dialog med fastighetsägare har även solelspaneler installerats i fasaden, och byggnaden har förberetts för ytterligare solel när budgeten tillåter. Under sommaren 2025 stängdes delar av lokalerna ned för att minska energianvändningen. Arbetet med energieffektivisering, hållbar upphandling och minskad klimatpåverkan från tjänsteresor bedrivs inom ramen för högskolans miljöledningssystem.

Fortsatt hållbarhetsarbete

Arbete pågår med att revidera de organisationsövergripande målen kopplade till hållbarhet. Fokus kommer att ligga på indirekt påverkan – alltså hur hållbarhetsfrågor integreras i utbildning och forskning samt hur den långsiktiga samhällseffekten kan stärkas. Samtidigt ska målen för den direkta påverkan leda till minskat klimatavtryck av den egna organisationen.

Sammanfattning av de fem forskningsprojekten

  • Studiens syfte var att utforska ett ramverk för att på ett systematiskt och inkluderande sätt öka medborgare och intressenters engagemang i utvecklingen av energipositiva stadsdelar (PED). Ramverket testades genom tre fallstudier där delar av Borlänge utgjorde ett av fallen. Sammanfattningsvis presenterar studien en skalbar och evidensbaserad metod för att integrera inkluderande deltagande i teknisk PED-utveckling och därmed stärka den sociala hållbarheten i energiomställningen.

    Länk till den vetenskapliga artikeln i sin helhet finns här intill 
  • Studien undersökte metoder för att få ett robust verktyg som kan användas vid analys och jämförelse av olika energipositiva stadsdelsprojekt (PED). Studien använde sig av fem fallstudier där delar av Borlänge var ett av fallen. Studien föreslår att metoden kan användas för att synliggöra styrkor och brister i PED-projekten men även att jämförelserna bör kunna användas för ett ökat erfarenhetsutbyte/samarbete mellan olika PED-projekt.

    Länk till den vetenskapliga artikeln i sin helhet finns här intill 
  • Doktorsavhandlingen handlar om hållbarhet i en utökad kontext, där ekonomisk och social hållbarhet tar central plats. Avhandlingen har studerat hur miljonprogrammets bostäder (med Borlänge som fallstudie) kan och bör förnyas och förbättras så att de boendes sammanhang också kommer i fokus. Det handlar dels om att spara energi genom förbättring av bostäders klimatskal och direkta energianvändning, men även ta in konsekvenser som sociala effekter av renoveringsprojekt. Exempelvis om ett bostadsföretag väljer att bygga nytt och riva byggnader i renoveringsbehov så innebär det även att de boendes social sammanhang rycks upp. Konsekvenser av detta behöver tas in i beslutsfattande.

    Länk till den vetenskapliga artikeln i sin helhet finns här intill 
  • Studien undersöker hur smartladdning och Vehicle-to-Grid (V2G) påverkar elnätets prestanda vid ökande andel elbilar i bostadsområden, där delar av Borlänge är fallstudie. Studien betonar att kombinationen av smartladdning, V2G och adaptiva prisstrategier är avgörande för att hantera framtida elbilsintegration. Insikterna kan utgöra vägledning till beslutsfattare, distributionsnätsoperatörer och aggregatorer i utformningen av adaptiva pris- och styrstrategier för att integrera elbilar utan att överbelasta elnätet.

    Länk till den vetenskapliga artikeln i sin helhet finns här intill 
  • Examensarbetet undersökte groplagersinstallation i Borlänges huvudfjärrvärmenät; lämplig placering i nätet samt ekonomisk analys. Studiens resultat visar att uppvärmning av groplager via elpanna inte är ekonomiskt intressant vid dagens priser. De senaste åren har priserna på biobränsle dock ökat i snabb takt. Från år 2022 till 2024 ökade priset på skogsflis, i Sverige, med 76%. En fortsatt ökning av priset på biobränsle på 60% skulle kunna göra att integrering av ett groplager leder till besparingar på cirka tre miljoner kronor per år.

    Länk till den vetenskapliga artikeln i sin helhet finns här intill