Bygg- och fastighetssektorn står för stora koldioxidutsläpp och för att lyckas sänka dessa krävs ökad kunskap, nytänk och ändrad attityd i branschen. Mer konkret krävs en tydlig plan för hållbarhet redan i anbudsprocessen, med cirkulära modeller och återbruk. Jessica Burman som varit med och tagit fram de nya riktlinjerna som gäller för Borlänge kommunkoncern delar med sig av sina erfarenheter.
Vad innebär de nya riktlinjerna?
– Riktlinjerna innebär att när kommunkoncernen handlar upp byggnation och förvaltning från och med nu så går bevara/återbruk före nyproduktion/rivning. Det kommer att innebära både minskade utsläpp och minskade kostnader.
– Riktlinjerna omfattar exempelvis byggmaterialens klimatpåverkan och de transporter som uppkommer under byggprocessen, såsom maskiner på byggarbetsplatser och transporter av material till och från byggarbetsplatser. Som komplement och vägledning till de nya riktlinjerna har en manual tagits fram som innehåller förslag på krav som kan användas vid upphandling av byggentreprenader, där syftet är att minska negativ påverkan på miljö och klimat. Riktlinjerna testas nu för första gången i ett ombyggnadsprojekt med fokus på bevarande och återbruk och Borlänge kommunkoncerns fastighetsägare kommer under de kommande åren ställa allt högre krav vid om- och nybyggnation för att byggprojekten ska generera lägre utsläpp. Målsättningen är att alla som bygger i Borlänge ska bygga hållbart.
Vad möjliggjorde framtagandet av riktlinjerna?
Enligt Borlänge kommunkoncerns miljöstrategi ska Borlänge bli klimatneutralt till 2030. Som en del i omställningen behöver kommunkoncernens fastighetsägare bidra genom att arbeta än mer effektivt med klimat- och miljökrav i entreprenadupphandling. Kommunfastigheter identifierade att det fanns ett behov hos kommunens tre fastighetsägare att samla kunskap för att kunna fatta underbyggda och strategiska beslut vid kravställning inom upphandlingar av byggprojekt. Frågan som ställdes var: Hur kan vi lära oss att ställa krav i våra upphandlingar för att stimulera innovation och utveckling inom området klimatsmart byggnation och förvaltning? I vissa fall är det relativt enkla grepp som behöver tas för att ställa om medan det i andra fall kommer att krävas ett större arbete och framförallt mer samverkan mellan oss som beställare och våra entreprenörer. Vi måste ha en gemensam förståelse för att hitta nya sätt att lösa de utmaningar vi tillsammans har framför oss.
– I miljöstrategin och kretsloppsplanen finns aktiviteten att ta fram riktlinjer för hållbar upphandling, vilket var det som gjorde att arbetet initierades. För att möjliggöra framtagandet av nya riktlinjer ansökte kommunens tre fastighetsägare om checkar för innovationsupphandling från Vinnova och fick det beviljat. Avsikten med ansökan var att Borlänge kommunkoncern skulle vara med och driva byggbranschens utveckling framåt. Det skulle göras genom att först öppna upp för dialog kring kravställning i offentlig upphandling och därefter genom en utvecklad riktlinje för hållbart byggande kunna främja innovation på marknaden genom de krav vi ställer vid upphandling.
Vad är särskilt viktigt att tänka på?
– Det fanns redan relevanta riktlinjer framtagna inom samma eller närliggande områden, men vår bedömning var att det fanns ett behov av att skapa ett lokalt ägarskap i frågan. Genom lokalt ägarskap kan implementeringen av riktlinjerna effektiviseras och möjliggöra snabbare resultat. Tillsammans med byggbranschen identifierade vi att utvecklingen av riktlinjerna behövde göras i dialog mellan berörda aktörer för att skapa en gemensam förståelse för vad som behöver göras och samtidigt skapa en förmåga att genomföra projekt utifrån en skärpt kravställning. Ett kärnelement var därför att rätt funktioner i rätt organisationer skulle delta i framtagandet av riktlinjerna. Att få branschens hjälp i arbetet har varit avgörande och att göra resan tillsammans.
Riktinjerna testas nu i skarpt läge, hur går det och vilka reaktioner har ni fått från branschen?
– Vi har fått ett fantastiskt gensvar! Intresset är stort i branschen att vara med i projektet Skogstäppan där riktlinjerna testas för första gången. Skogstäppan är en förskola som ska byggas om till ändamålsenliga lokaler för LSS, och vi har fått in fler anbud än vanligt och även från aktörer som vanligtvis inte lämnar anbud på denna typ av projekt. Det visar på att det är många som vill vara med och lära sig och bidra.
I startskedet för projektet ligger mycket fokus på återbruksinventering och att hitta en samordning av återbrukade material och restmaterial. De stora utmaningarna i återbruksfrågan har varit tillgången på material och möjligheten att enkelt få tag på återbrukningsbart material och produkter. Där är Tunabyggen en viktig part som påbörjat sitt arbete med återbruksinventering med hjälp av en återbruksapp, vilket är en avgörande faktor för att få in återbruk i byggprojektet men även i förvaltningen. Genom att ta kontroll över alla kommunkoncernens lager och skapar nya inköpsrutiner som kräver att man alltid kollar i appen om varan redan finns där innan man köper nytt.
Hur bidrar projektet till den lokala omställningsresan i Borlänge?
– Byggdialog Dalarna har startat upp testbädd Skogstäppan med syfte att följa projektet från start till färdigställda lokaler och sprida erfarenheter för att fler ska ställa om. Byggdialog Dalarna är med som neutral part för att observera, intervjua, dokumentera och sammanställa alla parters erfarenheter och lärdomar med syftet att få fler aktörer i bygg- och fastighetssektorn att få kunskap och kännedom om hur man kan implementera incitament för klimatbesparingar i sina framtida byggprojekt. Genom transparent arbete i testbädden kommer både det som fungerat bra och mindre bra i projektet att lyftas och spridas vidare till kollegor i branschen – för att ge bättre möjligheter till andra att ta vid och skala upp. Ju fler som börjar bygga med fokus på att hålla utsläppen nere, desto enklare kommer det att bli.
– Vi ser fram emot att projekt Skogstäppan visar vägen för många andra aktörer! Projektet beräknas vara klart sommaren 2025, hur det har gått ser vi fram emot att berätta om i ett eget glo och sno-case framöver!
Kan ert arbete med att utveckla hållbara upphandling inom byggsektorn spilla över till andra sektorer?
– Absolut! Oavsett i vilken bransch man är verksam behöver man göra vad man kan för att bidra i omställningsarbetet. Och genom att vi i detta projekt sprider kunskap om vad vi gör så synliggörs potentialen i att driva på klimatomställning med upphandling som verktyg. Det handlar mycket om att tänka nytt och ändra attityd, inte bara i byggbranschen.
