Tunabyggen har kommit mer än halvvägs mot det reviderade målet om att minska restavfallet med 42 procent till 2027. Detta främst med hjälp av enkla ”low-tech” lösningar, samarbeten och engagerad personal. Fredrik Gedin berättar om satsningen och Tunabyggens enkla lösningar som kan inspirera andra bolag och få fler att tänka långsiktigt och hållbart.
Vad är det för lösningar som ligger bakom de stora minskningarna i restavfall?
– Ett exempel är insatser för ökad förpackningsåtervinning. Vi har utvärderat hur många lägenheter som delar avfallskärl och upptäckt att våra miljöhus ofta varit överdimensionerade när det gäller restavfall. I dessa fall har vi ersatt restavfallskärlen med kärl för förpackningsåtervinning.
– Vi räknar med 50 liter restavfall per lägenhet som riktmärke. Detta har resulterat i en ökning av insamlingen av pappförpackningar med 132 procent och plastförpackningar med 126 procent mellan 2021 och 2023. Även om detta tycks vara en enkel åtgärd, har vi sett betydande förbättringar i områden som tidigare haft problem med nedskräpning och stora avfallsmängder. Tidigare lade vi till fler restavfallskärl för att snabbt ”släcka bränder” och lösa problemen tillfälligt. Nu har vi insett att vi genom tålamod och långsiktigt arbete kan uppnå positiva resultat – nästan direkt!
Vilka besparingar ger era minskningar av restavfallet?
– Minskningen av restavfallet leder till stora kostnadsbesparingar. Minskningen med 22 procent till 2023 innebar en minskning från 39 000 kubik till 30 400 kubik. Detta motsvarar en minskning av 126 stycken 660 liters kärl som töms två gånger per vecka, vilket ger en besparing på 1 696 500 kronor.
Samarbete verkar vara något ni jobbar mycket med, hur ser era samverkansytor ut?
– Vi har anställt tre miljövärdar på heltid som har regelbunden kontakt med hyresgästerna kring sortering och nedskräpning. Deras närvaro bidrar inte bara till minskad nedskräpning utan ökar också tryggheten i områdena. Dessutom har vi stärkt samarbetet med boende genom att anställa tolv hyresgäster som miljöhusvärdar på deltid (5 %). De är ambassadörer med ansvar för miljöhus som ligger nära deras bostäder, vilket gör att de kan hålla uppsikt och säkerställa att miljöhusen hålls välskötta. De fungerar också som goda grannar, redo att hjälpa till och svara på sorteringsfrågor.
– Vi har även utökat vårt samarbete med kommunala Borlänge Energi, med tjänster inom avfall. Där har vi gått från en nästan obefintlig kommunikation till daglig dialog och återkommande månadsmöten. Det gör att vi tillsammans kan agera snabbt när det finns ett behov för det.
– Vi måste också leva som vi lär, och att sortera rätt på jobbet är en självklarhet! Vi kan inte uppmana hyresgästerna att sortera rätt, om vi inte själva gör det. Att medarbetare sorterar påverkar också hur vi kommunicerar med hyresgäster i dessa frågor. För att förbättra sorteringen har vi satt upp bilder på locken till sorteringen i lunchrummet. Nu vågar ingen sortera fel!
Vilka råd vill du ge andra aktörer som vill göra en liknande satsning?
– Något som är viktigt att ha med sig är att gå in för att sprida information och kunskap samt att samla in synpunkter. Vi ser bra resultat av våra informationskampanjer. Vi kombinerar miljödagar med dörrknackning, enkäter och gårdsmöten i områden där extra insatser behövs eller där vi introducerar nya avfallssorteringsmetoder. Syftet är att informera, utbilda och samla synpunkter från hyresgäster om avfallshantering och boendemiljö. Insatserna följs upp för att mäta effekten.
