Unikt samarbete för att underlätta samåkning till jobbet

Transporter står för den största delen av Borlänges koldioxidutsläpp. Hela 35 procent av utsläppen kommer från transporter. Personbilar bidrar mest inom denna kategori. Att minska antalet ensamåkande pendlare till och från arbetet kan göra stor skillnad för klimatet.

För att bidra till detta mål samarbetade fyra stora arbetsgivare i Borlänge inom Klimatneutrala Borlänge 2030. Medverkande aktörer testade om en teknisk lösning kunde förändra vanor och främja klimatsmart pendling.

Den tekniska lösningen var en app som underlättade för anställda att samåka. I appen kunde användare:

• Lägga upp bilresor till eller från arbetet, med information om lediga platser i bilen.
• Söka skjuts med andra och få hjälp att hitta lämpliga resor.

Appen matchade förare och passagerare, vilket gjorde det enkelt att planera och samordna samåkning.

Lärdomar och tips

• Svårighetsgrad och belöningsvärde styr motivationen att ändra sitt beteende.
• Belöningsvärdet för att samåka kan öka genom att skapa förståelse för den belöning som kommer över tid, exempelvis minskad resebudget, miljöfördelar, nya bekantskaper och att leva närmare sina värderingar.
• Det är svårt och tar tid att ändra vanor, framförallt när den gamla vanan uppfattas som mer belönande än den nya. Motivation och uppmuntran krävs!
• Genom att göra vanan att resa själv med bil mindre belönande (till exempel genom att göra det svårare/dyrare att parkera eller att göra det mindre socialt accepterat) så kan beteendeförändring i form av ökad samåkning främjas.
• Svårigheten att samåka kan minska genom digitalt stöd.

Ida Croxford som ledde projektet från Borlänge kommun, har blivit kontaktad av en rad aktörer som blivit nyfikna på projektet efter att det fått stort genomslag i lokalpress, branschpress och radio under hela projektets gång. Här delar Ida med sig av lärdomar och berättar hur projektet gick till.

Hur möjliggjordes samåkning med digitalt stöd?

– Fyra stora arbetsgivare deltog i projektet; Borlänge kommun, SSAB, IKEA och Borlänge Energi. Arbetsgivarna tillhandahöll en upphandlad app där medarbetare kunde lägga upp resor där man hade platser att erbjuda och även lägga upp förfrågningar på resor. När matchningar görs kan en samåkning genomföras och appen (Freelway) kan även hantera betalning från den som åker till den som kör.

– Vi började med att kartlägga resemönster och identifiera vad som påverkar beteendeförändring. Vi lanserade appen och marknadsförde den internt med hjälp av bland annat olika lockbeten. När vi fortsatte implementera tjänsten besökte vi arbetsplatser för att diskutera beteendeförändring kopplat till hållbart resande. Analys av resultat gjordes utifrån beteendemönster.

– I Borlänge kommun lanserades appen successivt för medarbetare med start andra halvan av 2023 och fortsatte fram till sommaren 2024. Först fick två förvaltningar möjligheten att ingå i projektet genom att samåka med varandra genom appen. Det var de två förvaltningarna med flest personer som delar fysisk arbetsplats och liknande arbetstider som valdes ut, eftersom bedömningen var att det skulle underlätta matchning. Stor vikt lades på att få med chefer som i sin tur skulle uppmuntra sina medarbetare till att testa att åka till jobbet på ett mer hållbart sätt. Testgruppen utökades efter några månader till alla medarbetare i kommunen och möjligheten öppnades även till att matchas i appen med de övriga tre arbetsgivarna som ingick i projektet.

– Inom medverkande organisationer laddade ungefär 3,5 procent av de anställda ned appen. Tillsammans skapades cirka 400 erbjudanden om samåkning under projekttiden.

Hur uppmuntrades anställda att börja använda samåkningsappen?

– På Borlänge kommun genomförde vi en rad olika aktiviteter för att öka motivationen hos medarbetare att testa samåkningsappen. Under projektet lärde vi oss att det som främst påverkar beteendeförändring är svårighetsgrad och belöningsvärde. Vi har framför allt arbetat med att öka belöningsvärdet genom olika former av incitament. Bland annat har de 10 medarbetare som samåkt mest genom nyttjandet av appen fått möjlighet att vinna en extra ledig dag. En annan form av belöning kan vara en ökad känsla av sammanhang och gruppkänsla, och det är något vi jobbat med längs projektets gång. Exempelvis har vi haft tävlingar om semmeltårtor och påskägg där den arbetsgrupp som samåkt mest haft möjlighet att vinna. För att minska svårighetsnivån har vi erbjudit digitala informationstillfällen, tagit fram manualer och även haft en intern support som snabbt har kunnat ge personligt stöd vid behov.

Vilka svårigheter har ni stött på?

– Att förändra beteenden hos människor är svårt och helt klart den största utmaningen. Vi gör som vi alltid har gjort och som de runt omkring oss gör. Därför är en av de stora delarna i det här projektet att utforska hur vi kan få personer att testa ett beteende som de inte är vana vid.

– Förutom utmaningen med att bryta invanda mönster och testa ett nytt beteende så har en utmaning varit att nå fram till medarbetare. Längs projektets gång har vi fått mycket uppmärksamhet från media och blivit kontaktade av en rad olika aktörer som vill veta mer om vad vi gör. Kommunikationen riktad direkt till medarbetare och till chefer har vi inte lyckats nå ut med tillräckligt. Projektet hade kunnat stärkas av en bredare förankring och ett större engagemang från ledningsgrupper för att därigenom få draghjälp i att entusiasmera och involvera medarbetarna till att både intressera sig för hållbar arbetspendling och testa på samåkning. Cheferna i organisationerna är viktiga kulturbärare.

– Projektet gick inte så bra som vi önskat. I projektets slutskede kunde det konstateras att det är en svår beteendeförändring att gå från egen bil till delad arbetspendling, och i det här fallet ansågs i många fall inte belöningen tillräckligt hög i förhållande till insatsen. För medåkaren blir inte besparingen så tydlig, kanske är det först när möjligheten att sälja en bil finns som den ekonomiska faktorn blir kännbar. Kontexten att motivera delad arbetspendling i Borlänge hade tyvärr förändrats sedan projektets start då priserna på bensin och diesel sänkts, fria p-platser i centrum införts och kollektivtrafiken både minskat i turer samt höjt priserna.

Ni har haft en klimatpsykolog i projektet – vilka lärdomar har ni fått därigenom?

– Kata Nylén från Klimatpsykologerna har bidragit med sin expertkompetens inom storskalig beteendeförändring kopplat till hållbarhetsmålen genom hela projektet. För att kunna göra korrekta analyser och förslag på åtgärder lades ett stort fokus på att involvera och lära av medarbetarna under första delen av projektet. Information från fokusgrupper och enkäter användes tillsammans med personal från HR, kommunikation och hållbarhetsavdelningar för att ta fram strategier utifrån de organisationsspecifika förutsättningarna som upptäcktes. Ett förankringsarbete med organisationernas respektive ledningsgrupper påbörjades också.

– Fyra olika organisationsspecifika strategier togs fram där varje organisations interna projektledare blev ansvarig för att förankra och driva på förändringsarbetet. Kommunikation och aktiviteter utformades utifrån varje organisations medarbetarprofil, kultur och organisatoriska förutsättningar. När piloten var igång så följdes vardera organisation upp kontinuerligt utifrån att kolla huruvida åtgärderna gjordes och vilken effekt de hade.

I början av piloten var anslutningsintresset relativt lågt, då testades en åtgärd som innebar att Kata Nylén tillsammans med en representant från Freelway var i Borlänge och besökte medarbetarna på fika- och lunchraster. En direkt närvaro av personer, som hjälpte till att ansluta och kunde vrida och vända på utmaningarna med den digitala tjänsten såväl som beteendeförändringen, ledde till en ökning av anslutning till tjänsten. Under piloten höll Kata Nylén också i fortsatta workshops med ledningsgrupperna från SSAB och Borlänge Energi samt inspirationsföreläsningar för personal inom Borlänge Energi och kommunen. Föreläsningarna handlade om att ändra vanor och workshoparna handlade om att skapa förutsättningar för storskalig beteendeförändring i organisationer.

– Genom att analysera användningsgraden av appen utifrån mekanismer kopplade till hur man ändrar en vana, har vi fått en ökad förståelse för att beteendeförändring tar tid.

Vilka råd vill ni ge andra städer som vill göra en liknande satsning? 

– För det första, den här typen av projekt behöver pågå en längre tid för att möjliggöra resultat i form av beteendeförändring. Appen lanserades i september till den första gruppen, och stängdes efterföljande sommar. I och med att det är en beteendeförändring som är svår att få till, hade en längre projekttid underlättat.

– Se även till att involvera fler resurser från berörda organisationer för att motivera och kommunicera. Och se till att stöd finns i ledningsgrupperna, chefernas viktiga roll som kulturbärare ska inte underskattas.